torsdag 24 september 2009




Hejsan alla sköna.

Livet. Hate it, love it. Vad kan folk begära av en? Jag är bara en människa! Jag springer fram och pratar med dig på bussen. Jag pratar med dig. Strntar i min favvo bok fö att spela fotbollsspel med dig. Hr kan du kalla det för att d inte finns i mina ögon?? Hur?? Jag är bara människa för guds skull!! Jag kan int efatta llt på egen hand och nu står jag här själv, undrar varför du hatar mig. Du dumpa mig 1 dag före polar (Tack Åsa) (Hoppas jag) Ena timmen vill du ha en hel helg med mig och en timma senare så undrar du varför du skulle vilja va med mig. Du dumpar mig 3 dagar före min VIKTIGASTE TÄVLING I MITT LIV! Hur kan man? Jag kom ihåg dina pengar, kan du koma ihåg min penna och bok då? och NEJ jag skyller inte ifrån mig som alla tror! Jag fattar bara inte. Det är skillnad!!! Mitt liv känns som Miley Cyrus (ni som läst hennes twitter) Skolan är det enda jag har till vardags och endå det jag bara vill fly från!!!! ÅÅÅHHHHH Kan du inte acceptera mig för den jag är så kan du bara gå! Håll mig hårt eller släpp helt. I hela mitt liv så har folk hatat mig för att de är rädda för mig. Men de som håller sig kvar tillräckligt länge har följt med mitt liv hela tiden. Det är därför mina vänner känner mig så bra som det gör! Men allt har vänts nu. Nu är det mina vänner som hatar mig och de okända som blir mina vänner. Har jag ändrats så mycket? Det enda jag gör är att jag sätter mig sedan så får de som vill komma. Jag tänker inte tvinga någon. Vill du nått kom fram jag tänker inte. Jag vet inte hur jag ska lösa det heller! Jag är den jag är! Det kan inget ändra på!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar